kärleken
jag vill berätta om en ganska speciell mister som nyligen har kommit in i mitt liv. min kärlek.
att det bubblar i magen varje gång jag ser honom, att det känns som hela jag är gjord utav fjärilar, bara för att han kollar på mig. att jag inte kan, vill eller har sovit utan honom på cirka fyra månader. när han säger mitt namn så känns det som ingen annan får säga det namnet, mitt namn, hans namn. jag kan ligga vaken långt in på nätterna och bara kolla på honom, kolla och fundera på hur jag, lilla lilla jag, har lyckats hitta den finaste mannen som finns. den där speciella med ett leende av guld.
mannen som kan förlåta mig för vad jag än har gjort. han som kysser mig som om det vore sista gången han kysste mig. han som ser på mig och ser en hel värld, inte bara en liten flicka. han som ser mig när jag är osminkad och oduschad och ändå ärligt berättar för mig hur vacker jag är.
mannen, myten, legenden. han är en sån kille som jag önskar att alla hittade, killen som kysser mig godnatt för att sedan kyssa mig igen. killen som smsar minst 1 gång när han är på jobbet, killen som kollar sin mobil 2 gånger i timmen på jobbet för att se om jag har svarat. killen som säger i love you baby. jag smälter, hans ord, hans blickar, han.
han.
han.
han.
han.
jag är förälskad, förtappad, helt jävla nerkärad.
jag älskar dig av hela mitt hjärta.
